Glädjeskutt och glädjerus!

Jag har sprungit runt hela dagen så att tiden ska gå så snabbt som möjligt. Dagen som jag har väntat på i sex och en halv vecka är nu här och jag är så förväntansfull och uppspelt att jag inte kan skriva.

Jag hoppar i alla fall strax på tåget till Kastrup för att ta emot världens bästa besök!

Dyslexi, läs- och skrivsvårigheter, dyskalkyli, hyperlexi, PBL, kronprinsessan Victoria och sånt.

Nu går det trögt, mycket trögt. Det var bara det jag ville säga.

Malmö

Tillsammans med två av mina klasskamrater har jag turistat i Malmö hela dagen lång. Istället för att bara vandra längs med gågatan och gå igenom butik efter butik så har vi sett lite andra delar av Malmö.

Vi började med att besöka Malmö konsthall. Logopeder med barnasinnet i behåll som vi är så måste vi ju bara kamma det rosa fluffet.

Vi vandrade i Slottsparken och lunchade på ett mysigt ställe. På grund av hungersnöd glömde jag bort det här med fotografering just vid lunchtillfället.

Vi såg Malmös stolthet, Turning Torso.

Sen har vi vandrat runt i Malmö och gått in i de affärer som känts mysiga. Temat blev hantverk och design, vilket var mycket trevligt som omväxling till de vanliga klädbutikerna.

Vi kände oss också förtjänta av en öl/ cider mitt på dagen.

Dagen har varit trevlig och sällskapet gott. Dessutom är det ju så himla praktiskt och lyxigt att ha Fanny som egen gudie i staden! Mera sådant.

Sen så tänkte jag nästan glömma - Malmö resulterade också i att en termosmugg nu finns i min ägo! Jag är därmd en mycket nöjd flicka.

Kolla in!

En av mina klasskamraters praktikhandledare har en blogg som kan vara intressant både för talterapeuter och andra intresserade. Logopeden i skolan - en sida om språk, läs- och skrivsvårigheter och tidsenliga alternativa verktyg.

För tillfället har jag en paus på tre timmar innan nästa föreläsning börjar. Pauser är bra, de är alltid för korta för att man ska kunna göra något vettigt under dem. Så jag passar på att dricka en kopp kaffe och några koppar te när jag ändå har tid. ;)

En bekännelse.

Korridorskamrat: Var de gött me soppa?
Jag: Jia, de va gött!

Sol i sinne!

 

20 grader varmt i Lund, med fortsättning så hela veckan! Wuppiduu! Dessutom har jag handlat superbilliga grönsaker, så nu blir det purjolök-blomkålssoppa. Att jag måste göra PBL senare ikväll förtränger jag en stund till.

Livet e härligt, hej, tavaritj, vårt liv e härligt!

Underbara söndag!

Himlen är blå och vädret säger sommarklänning. Brunch på balkongen. Trevliga diskussioner. Och det bästa av allt - mycket goda nyheter hemifrån nådde just mina öron! Underbara söndag!

Tommy tar plats i bloggen igen, för ja e lyyycklig, ja e lyyycklig..

Tiden

Tiden är ett konstigt fenomen. När man vill att den ska gå snabbt så går den långsamt och när man vill att den ska gå långsamt så går den snabbt.

Nu vill jag att tiden ska gå snabbt så att jag slipper plugga och kan gå på afro istället. Men här sitter jag med boken i handen och varje minut känns som en evighet. Att sitta i soffan och titta på idol hjälpte visserligen och tiden gick lite snabbare, men efter en stunds tittande började boken föra ett väldigt liv från mitt rum och beordrade mig att läsa den. Livet är inte lätt.

Däremot gillar jag mycket att man fortfarande kan gå utan jacka utomhus och att solen skiner i Skåne. Peppar, peppar, ta i trä, snart kommer väl den dagliga regnskuren.

Fredagsmys

När man ska fredagsmysa så behöver man godis. Godis är gott, men inte hälsosamt, det vet vi alla. För ett bättre samvete så cyklar man istället iväg till Candy People och blandar lite nötter och russin åt sig. Egentligen har man ingen aning om vad man blandar för något i påsen, eftersom de flesta godsakerna saknar namnskyltar. Men man går liksom på känsla och tar det som har ett fint yttre, och så kikar man lite på vad andra plockar i sina påsar också. Sen så cyklar man hem snabbare än snabbast och öppnar påsen, tar den första yoghurtöverdragna godsaken och njuter av.. pepparkaka?!

Kära Sverige, nu har det väl ändå gått för långt? Det jag trodde var en yoghurtöverdragen nöt var en yoghurtöverdragen pepparkaka! Om det var gott kan jag inte svara på ännu, mitt smaksinne är fortfarande i något slags chocktillstånd. Men jag tycker ju om yoghurtöverdrag och om pepparkakor.. Så varför inte?

Lycka!

Här sitter jag med en tekopp i handen och konstaterar att jag har blivit galen i te. Igår handlade jag nya sorter och bara att stå i Tehuset Java och känna doften av allt gott gör mig svag. Jag köpte Lundablandning och Kärlekste. De röda sockerhjärtana som pryder kärleksteet är bara för underbara (klicka på länken och se dem)! Så i teväg är jag rätt så lycklig just nu. Nu saknas bara en termonsmugg.

Annars så är jag också rätt så lycklig just nu. Nej nu ljuger jag, jag är väldigt lycklig just nu. Jag mår mycket bra!

Åtta dagar.

Att längta efter något är både bra och dåligt. Bra för att man upptäcker att man verkligen längtar och dåligt för att det är så himla tråkigt att vara tvungen att längta. Det är alltid som värst den sista tiden innan något ska ske och man tror att man ska spricka vilken sekund som helst. Ni vet som när man åker tåg från Åbo till Bennäs och det känns som femton timmar mellan Kauhava och Bennäs. Så börjar det verkligen kännas nu.

Idag sov jag alltför länge, som vanligt vill jag påstå. Sen började jag dagen med en hejdundrande brunch. Nu måste jag plugga.

Gott.

Underhållning för ikväll.

Så här ser det ut på Södra Esplanaden ikväll. Kanske ser det duktigare ut än vad det egentligen är, eller så kanske jag verkligen är duktig.

Om majoriteten av tiden spenderas på sakerna till höger i bild? Om bilden är arrangerad? .. Näej, hur kan ni tro något sådant?

Hejdå gröna gräsmatta.

Det finns människor i reflexkläder på vår gård. De sätter sand över hela vår fina, gröna gräsmatta. Varför? Det skär lite i hjärtat.

Kan någon gräsmattskunnig förklara teorin bakom och säga att det är för gräsmattans bästa?

Inlägget utan röd tråd.

Sådant som rör sig i mitt värkande huvud denna tisdag:

• En hel dag med PBL och föreläsning om Working Memory är jobbigt för hjärnan. 
• Dagens höjdpunkt var en riktig svensk fika med både kanelbulle och nötkräm.
• Visste ni att ÅA har lyckats lära mig lite statistik trots att det torde vara en omöjlig uppgift? Duktiga Cecilia, eller ÅA, eller någon..
• Det regnade när jag cyklade hem och det var jobbigt att cykla med paraply. Den där gubben var dessutom alltid röd, trots att jag sa åt honom att vara grön.
• Jag vill shoppa upp mina pengar. Och sedan få nya pengar.
• Hundra olika te-sorter och en termosmugg önskas. Det skulle vara både gott och praktiskt.
• Det stör mig att jag har glömt det skånska ordet som jag lärde mig idag. Men för att briljera kan jag ändå nästan, lite, ibland påstå att paltkoma och sulten hör till min vokabulär nuförtiden..
• Det är fånigt att ordet vokabulär har n-genus i svenskan.
• En tidsmaskin skulle vara helt okej att äga. Då kunde man resa i tiden lite hur man ville. Jag önskar skaffa en redan idag, för att så snabbt som möjligt kunna resa till nästa veckas fredag.
• Svensk musik är bra.

Om brandalarm.

En helt vanlig måndag vaknar jag till ett tjutande brandalarm här på Parentesen. Jag kan meddela att det är ett effektivt sätt att få mig att stiga upp från sängen efter att ha snoozat sådär en halv timme extra. Med ett ryck är jag uppe, yrvaken och förstår ingenting. Efter någon sekund börjar jag tänka på vilka ägodelar jag vill rädda. Men istället för att bara ivrigt raffsa åt mig allt så sitter jag kvar på sängkanten och har beslutsångest över vilka saker som är värda att rädda. Jag suckar djupt och tycker att det är jobbigt att jag har så mycket saker. Sedan slår det mig att det kanske faktiskt brinner. Jag trippar ut i korridoren med knappt några kläder på mig alls. Som tur så är det bara någon som eldar lite extra i ugnen en helt vanlig morgon som denna.

Jag skulle så brinna inne om det skulle börja brinna på riktigt.

Min väckarklocka.

En bildkavalkad med saknad och längtan.

Jag vill dricka te och höra dig skratta. Sjung för mig! Jag vill krama dig.

Alltid så nära hjärtat. Vänskap.

Jag vill skratta men inte veta vad jag skrattar åt.

Bus och äventyr, skratt och underbara stunder med fina människor.

Skål!

Kan vi ta en promenad? Jag vill prata om allt och inget.

Jag vill uppleva den här dagen igen.

Kan ni baka marrängtårta? Jag kan sitta i er soffa och hålla låda.

Äkta glädje. Förlåt för att du är suddig Malin. ;)

Så viktiga. Jag lovar att sluta med min ovana att komma kvart över när vi ska träffas prick. ;)

Genuint nära. Kan inte beskrivas med ord.

Gammal bild, men så gott som alla samlade. "Ska vi ita na?" ;)

Vacker barndomsvän.

Alltid där.

Jag kunde bara inte låta bli, fina du. Låt oss glömma vilken kväll, var och i vilket sammanhang bilden är tagen. :D Med dig är det aldrig tråkigt.

Bästa logo08! Jag vill sitta uppe på logopedivinden en ledig eftermiddag och vara på väg hem tusen gånger, men ändå inte gå hem för att det är så himla trevligt att umgås med er! Jag tycker så mycket om er!

Jag kan komma med matsäck åt dig. Eller så kan vi samla lite kottar. ;)

Fäll inga tårar om ni inte är med på bilderna. Jag saknar er ändå. Ni gör mitt liv så viktigt tillsammans! Tyvärr så är min hårddisk med bilder i tusen sjöars land, så jag fick sporadiskt plocka bilder här och där. Jag hoppas att det är okej att jag har stulat lite bilder från en och annan! Om det är någon av er som inte vill vara med på bild så säg bara till så plockar jag bort er. :)

Kram från Sverige!

A3:s kräftskiva!

Igår hade vi kräftskiva i korridoren. Vi hade pyntat fint i vardagsrummet/ köket och här är vårt fina snapsvisehäfte.

Vi åt och drack, drack och åt, skrattade och sjöng.

Vi skålade och dansade. Kvällens höjdpunkt var när 20 personer dansade linedance på 2 kvadratmeter i ledningen av Kristoffer. På bilden är det fri dans som gäller. ;)

En bra kväll tycker fröken Cecilia i Lund!

Idag har vi ätit potatissoppa och myst i soffan. Jag bor i en bra korridor. :)

En månad i Lund.

På väg till Vasa. Vänligen bortse från mina "hej-jag-steg-upp-fem-på-morgonen-rödgråtna-ögon". ;)

Privatchaufför. I wish you were here.

Jag kan inte förstå att jag redan har varit här en månad. På sätt och vis känns det som evigheter sedan jag packade kappsäcken alldeles för full för att sedan vara tvungen att plocka bort massor med saker. Och allt detta i sista minuten kvällen innan avfärd naturligtvis. Samtidigt känns det som att natten när jag inte ville somna för att jag inte ville att tiden skulle gå så snabbt var igår. Den skräckblandade förtjusningen och känslan av att inte ha en aning om vad som väntar känns så nära. Jag ville åka, men jag ville ändå inte åka. Nu när jag är här vet jag att jag ville åka.

Napoleon han var en tapper krigare..

När man egentligen borde plugga så kan man alltid värma upp lite inför morgondagens kräftskiva. För att sjunga snapsvisor för sig själv är väl sådant som folk gör om kvällarna? Med extra hög röst, och med livlig koreografi till förstås?

Hoppas att TV:n i vardagsrummet har överröstat min skönsång och att jag fortfarande är välkommen på festen.

Är jag vuxen nu?

Jag vill påstå att många anser att steget in i vuxenvärlden sker när man en eftermiddag väljer kaffe framför saft. Om man dessutom känner sig sugen på kaffe utan att ens känna doften av det så är det nog extra vuxet. De senaste dagarna har mina fötter lätt trippat över gatan vid logopedinsten till Rosa Kiosken och 10 kr har känts som småpengar för att få den där kaffekoppen. Ni vet när det riktiga suget slår till, då finns det ingen återvändo.

Idag står jag framför kaffehyllan vid ICA. Jag tummar, klämmer, beslutar mig, ändrar mig, beslutar mig igen, ändrar mig igen.. Gevalia, Löfbergs lila? Mörkrostat, extra mörkrostat eller mellanrostat? Hallucinationerna av Juhla Mokka och Kulta Katriina blir allt klarare..

Aaamen va, tänker jag, bor man i Sverige så såklart det ska vara rättvisemärkt. Och Skånerost, det känns så himla rätt. Därefter damp paketet ner i inköpskorgen. Jia!

Jag har ett paket kaffe i min ägo! Kraftigt, smakrikt och skånskt.

16 år och bra för örat.

 

Inga intressanta funderingar ikväll eftersom min hjärna sover. Däremot är denna Moa mycket bra för örat.

Lite datortjafs och sånt.

Hej och hå, skynda på. För tillfället springer jag runt, lär mig saker och springer runt lite till. Mitt evighetsprojekt de senaste dagarna har varit att skriva ut några enstaka papper, imorgon har jag bestämt mig för att lyckas. Jag önskar mig verkligen ÅA:s system med en gratis kvot för utskrifter nu. Här måste man ladda in pengar på ett konto och det har visat sig att inte vara det allra enklaste. Vid logopedin kan man skriva ut gratis. Det här förutsätter däremot att datorerna fungerar, vilket de inte har gjort de senaste dagarna. Jag kan bara inte sluta att skratta inombords åt de uråldriga datorerna som står där. De ser bara för fåniga ut.

Köksprat som resulterade i karelsk pirog.

Något som är mysigt och uppmuntrande med korridorsboende är prat i köket. Pratet kan handla om allt och inget och det kan också resultera i att det inte alltid blir som man har tänkt sig..

Jag har så gott som, nästan, eventuellt nog, åtminstone enligt mina svenska vänner lovat att jag ska låta dem smaka på karelska piroger. Smaka betyder i denna bemärkelse baka. Ehe..

Låt mig förvandlas till en söt karelsk tant med fingertoppskänslan för bakning och grötkokning. Alternativt skicka hit en tant omgående!

Ny funktion på bloggen!

Titta, titta, nu kan ni ge era reaktioner på inläggen bara genom ett klick!

Jag har lite beslutsångest över vilka etiketter som ska stå, men för tillfället blev det ett skånskt jia! för en positiv reaktion och ett skånskt näej för en negativ reaktion. Vi får se hur länge de får stå kvar, kanske försvinner de snabbt eller så kommer de att kännas helt rätt.

Fortsätt kommentera och börja reagera! :)

En olidlig saknad!

Färskt Fazers rågbröd! Det bästa brödet.

Finskt kaffe! Hör och häpna!

 

 

 

Vädret.

Jo, jag inser att jag bloggar om vädret. Vi låter det förbli osagt om det är ett ålderstecken eller brist på samtalsämnen. Jag måste bara få påpeka att jag lever i ett konstigt klimat. Visst är kustklimatet hemma också oförutsägbart ibland, men vädret här tar ändå priset.

När jag vaknade sken solen, en timme efteråt var det åska och regn och nu under eftermiddagen har himlen varit blå och det har nästan känts som sommar. Tilläggas bör att det inte bara är idag som vädret har varit omväxlande, det hör till vardagen här.

Jag lärde mig åtminstone snabbt att aldrig gå ut utan paraply.

En sekund..

.. nästa sekund.

Regn och åska.

Åska den här årstiden? Mystiska skånska rike. Vi var till och med tv- och internetslösa för en tid, och det var hysteri kan jag säga.

Nu har det slutat, men det var mysigt så länge det varade.

Så rätt.

Denna lördag spelas en rätt så gammal sång i mina öron. Men det är först på senare tid som jag har börjat uppskatta texten och börjat känna igen mig själv i den. Jag älskar den här sången, den är så rätt.

Boktips för talterapeuter!

Jag har den tjockaste och käraste boken på länge i min hand just nu. Den handlar om språkutveckling och språkstörningar av alla de slag från spädbarnsåldern till ungdomsåren. Och det bästa är att den helt fokuserar på bedömning och intervention. Den innehåller massor med exempel på fall och förslag till hur man kunde jobba med barn och unga med olika behov. Allt från interaktion med spädbarn, barn med ADHD, autism, SLI, hörselskada, läs- och skrivsvårigheter.. You name it! Dessutom följer en skiva med videoklipp och diskussionsunderlag med boken. Nämnas bör att boken kommer från USA och att allt naturligtvis inte kan tillämpas till våra trakter, men mycket går att bara översätta och använda direkt. Perfekt uppslagsbok!

Hur bra som helst! Med tanke på tjockleken är den dessutom inte alls dyr från Adlibris.

Paul, R. (2006). Language disorders from infancy through adolescence: Assessment and intervention. Tredje upplagan.
Hoppas ni står ut med att min referens inte blev i APA-style. ;)

Råddig roskis och hoppeligen en kiva stöpsel.

Jag skulle nog inte gissa på att du är finlandssvensk. Det har jag hört några gånger från olika håll nu. En varningsklocka ringer och jag börjar genast fundera på min intonation när jag pratar. Reflektionerna blir korta och jag konstaterar att jag verkligen har börjat ändra på min intonation! Inte mycket, men jag går mer upp i slutet på satserna och har en mer varierad prosodi överlag. Hur mycket jag ändrar mig verkar också variera beroende på vem jag pratar med.

Hjälp! Ja e ju visst finlandssvensk, ja e ju visst finlandssvensk, ja ju visst e fi-fi-fi-fi-finlandssvensk! Tur att mina tje-ljud räddar mig.

Enroliggrejförnördarellerannarsbarauttråkade.

Här bor jag!

Kul va? Lite som Google Street View fast med flygbilder. Äran att ha hittat programmet tar jag inte åt mig, den går till han där hemma. ;)

Friday, I'm in love!

Föreläsningarna för veckan är avklarade, cykeln rusar extra snabbt hemåt i nedförsbackarna, solen värmer, himlen är blå, ett adlibrispaket väntar på posten och allt är bara lite extra toppen. Det är fredag! Ikväll tar jag en öl med en klasskamrat. Fast vänta, jag dricker ju inte öl..

Welcome to Turku!

Fröken i Lund har just bokat en biljett hem, till Åbo! Jag kommer att befinna mig i denna ljuvliga stad sista helgen i oktober och jag önskar att det vore onsdagen den 26.10 idag! Om man någon gång kan längta så att man går sönder så gör jag det nu. Helgen är dessutom en extra bra helg eftersom ÖN:s plättfest går av stapeln då. Det betyder att alla Åbobor ska befinna sig på den festen och festa loss med mig!

Trumpeter och fanfarer, konfetti, ballonger, skumpa, jubel och hurra gånger hundra!

Motiverad!

Just nu känner jag mig riktigt motiverad till allt som heter skola (!) Den här känslan har jag nog inte känt på länge och det gäller nog att ta vara på den när den väl har kommit. Biten att läsa en massa böcker känns väl inte sådär superlockande, men tanken att sitta på föreläsningar känns mer än okej faktiskt. Föreläsarna hittills har varit mycket bra och rikssvenskan klingar perfekt i mina öron! Jag vill lära mig nya saker!

Roms sju kullar.

Min mycket smarta klasskamrat lärde mig en gång att Åbo kan liknas med Rom. Liknelsen grundar sig i att båda städerna ligger på sju kullar.* Lund kan däremot inte liknas med Rom, åtminstone inte i det avseendet. Lund är ändå också en djävulsk stad när det gäller kullar och backar. Till skillnad från Åbo är Lund en enda stor uppförs- eller nedförsbacke, precis hur man väljer att se på saken. Jag är säker på att det skulle finnas belägg för ett högt deltagarantal i en studie om hur många gånger man hinner svära innan man är framme vid skolan. Man hinner definitivt svära många gånger på en 1,5 kilometers sträcka. Nåväl, det går ju snabbt att komma hem och dessutom får man gratis träning. Två stora plus! Och kära Lund, visst tycker jag om dig lika mycket ändå även om du är en enda stor backe. Men ännu ligger du nog på andra plats efter älskade Åbo.

* Jag hoppas innerligt att jag inte är helt ute och cyklar nu.. 

I början av uppförsbacken. 1,5 km to go! Klicka på bilden för att se den urspungliga webadressen.

Utsikt från mitt förra hem på Lilla Tavastgatan i Åbo. Ja tack, jag vill tillbaka.